Fotbollsdags

Förrförra onsdagen var det dagen D. Uruguay vs Argentina. Sudafrica 2010 vs nada (ingenting). Jag, Olof, Klaus och Stefan satte oss på en restaurang här i Las Cañitas (där vi bor). Samma dag spelade Sverige – Danmark, om jag inte är helt ute och cyklar, och vi åkte ut. Suck suck suck. Men då återstod bara ett alternativ – heja fram vårt andra hemland, Argentina!

Och visst blev det så. Med 1-0 i 87:e minuten (rena turmålet) vann Argentina och säkrade sin plats till VM (om det inte hade blivit så hade det varit andra gången i VM-historien som Argentina inte kommit med).  Maradona, som numera är tränare för landslaget, skrek och blev galen av glädje. 30 miljoner argentinare gjorde likadant.

Fotbollen är så stor så stor här. En lektion på universitetet kan börja med 20 min fotbollsnack. På bussar, i tunnelbanan, i mataffären – överallt snackas det. Och Maradona, den (f.d.?) hjälten är omdiskuterad. Han verkar inte ha gjort ett kalasjobb hittills, skrivit mycket i pressen och hans kommentarer efter sista matchen var minst sagt hårda och grova, så grova att jag inte ens kan skriva de här!

Ambassadbesök

På torsdagen var vi inbjudna till ambassaden, eller närmare bestämt ”residenset” där ambassadören bor med sin fru. Alla svenska studenter var inbjudna dels för att de ville berätta var de fanns, vad de jobbade med och ha en relation med svenskarna i landet, men framförallt för att ragga svenska blåögda blondinskor till det traditionsenliga luciatåget.

Strax före sju på kvällen tog vi taxi till Recoleta och adressen vi fått. Vi möttes av ett ambassadområde med ståtliga vita hus, välskötta trädgårdar och flaggor på topp. När vi kom in hälsade vi artigt på ambassadören Arne och hans fru Elvira, som bodde i detta hus. Vi fick se första våningen, som var gigantisk och fin, med stor terrass med utsikt över poolen och resten av staden. Detta var dock ”bara” den offentligen delen, paret själva bodde i de resterande två våningarna. Av deras betjänt blev vi serverade snitt efter snitt (gravad lax!!! Bla..) och vinglas efter vinglas. Vi var ca 25 som kom och det var faktiskt ganska trevligt. Fick lite inblick i ambassadlivet och tillsist, efter bra säljteknik av ambassadören, anmälde vi oss till det årliga luciatåget. Det blir fyra kvällars träning med en sångpedagog framöver och den 11:e december går luciatåget nerför Arnes trappa på ”residenset”, med inbjudna gäster från Argentina och annat ambassadörsfolk. Tydligen väldigt, väldigt uppskattat.

Asado hos Klaus y Stefan

På fredagen var vi på asado (grillning) hos Klaus och Stefan på deras terrass. Himla gott och trevligt! Daniel var grillmaestro medans Klaus och Stefan serverade oss alla; kött, baguette, öl och servett! Jag blev tipsad av två tjejer från Guatemala om Creamfields den 7e november som vi nu har köpt biljetter till. Tydligen världens brakfest, utomhus med 30 olika DJs från alla världens hörn, techno och trance, som pågår i 24 h. Loco!!

Heldag med zoo och mysmiddag

På lördagen hade jag och Olof en heldag på stan. Det började med Zoo (som Olof tjatat om enda sedan vi kom hit =)) som faktiskt var över förväntan! Alla möjliga djur, alltifrån renar till lejon till isbjörnar. Det avslutades med en 3D-film där vi satt med 3D-glasögon minst lika fascinerade som resterande publik – 7-åriga barn!

Sen tog vi en tupplur i solen i en park som visade sig vara fylld med katter och jag blev helt upp över öronen! Så söta… Vidare åkte vi till microcentro och såg någon slags peruansk dans-/propagandauppvisning och fortsatte till Puerto Madero vid hamnen. Lite flådigare område men himla mysigt. Många som tränar och promenerar längs dockorna och massor av mysiga caféer och restauranger. Vi slog oss ner och åt supergod sushi och sen drack starkt och gott kaffe, i solen, vid vattnet. Ahhh… Kvällen avslutades med en film hemma och glass från favoriten, Persicco. Vi har hittat våra favoritsmaker, en härlig brunskala som börjar med kokos och följer av kaffe, creme de nuez (vanilj, kola, nötter) och tillsist dulce de leche con brownie.

Parkhäng, la bomba del campo och FOTBOLL på riktigt!

Förra måndagen var vi på La Bomba del Campo som är en club i en gammal liknande lagerlokal, riktigt häftigt, där ett 20-tal killar spelade på trummor och andra slagverk. Väldigt bohemiskt men superbra.

Vi har varit en del i parken, såklart. I fredags ordnade Cristina en mindre ”jam session” med gitarrer, trumma och lite sång. Och jordgubbar. Superhärligt!

I lördags hyrde jag och Olof cyklar och cyklade runt i två timmar. Fick lite härliga linköpingsvibbar (cyklandet), såg skateboarduppvisning och en liten konsert.

På kvällen åkte vi till Rikard och Fredrik, två kompisar till Viktor som också går i femman. Och oh my God! De bor i en av skyskraporna varpå på taket de har pool, gym, asado, festlokal, bio och uteplatser liknande en lounge. Och panoramavy över hela Buenos Aires. Där satt vi och njöt, och insåg ännu mer hur segregerat detta land är.

Sen åkte vi och åt mexikanskt med Hanna och hennes pojkvän och fortsatte sen på Azucar, en salsaclub. På söndagsmorgonen vaknade vi aningen trötta men då var det bara att tagga till för antagligen en utav de viktigaste händelserna under året; fotboll – River vs Boca. Sagt och gjort, två h innan matchstart träffade vi Daniel och redan då kunde man höra sångerna inifrån stadium. Klockan tre var vi inne på stadium och redan då var det folkfest och spektakel. Matchen startade 16.15 och vilken entré! Konfetti, rök i rött och vitt (matchen var på Riverstadion), skrik och sånger, trummor, ballonger – ja, allt man kan tänka sig!

Jag hamnade bredvid Alejandro, en 39årig konstnär som var suverän på att snacka skit. Nu är vi bjudna både på tangoshower och asados, älskar gästvänligheten här! När River gjorde första målet, hamnade man mitt i ett kramkalas! Alla skrek, sjöng och kramades – tänk så mycket kärlek det kan vara på en fotbollsmatch! Men så kom det andra målet, gjort av Boca, och glädjen förvandlades snabbt till skrik och svordomar, armar som for och flög! (vi var i Riversektionen) Det argentinska upprörda kroppsspråket är inte att leka med. Men så efter nån minut lugnade sig allt och de glada minerna och sångerna började igen!  Qué fiesta!!! Det slutade 1-1, kanske lika bra, och vi kom säkert därifrån. Minst sagt lyckat!

Finales närmar sig...

Mindre än två veckor kvar i skolan och finaltentorna börjar närma sig. En aning att läsa in, muntliga tentor, men som sagt, a la style de Argentina. Så framöver blir det nog lite mer plugg än festligheter.

• Jag har börjat laga min gamla favorit från 90-talet; fattiga riddare. Mums.
• Olof har blivit en specialist på melonshakes, inte mig emot!
• Spanskan flyter på, framförallt har det brakat loss ordentligt för Olof! Känns dock som att svenskan har försämrats…
• Möglet är kvar. På onsdag kommer någon nisse som förhoppningsvis kan få bukt på det. Har förstått att det inte är så hälsosamt, och vi har börjat känna av i både näsa och hals...
• Shantaram slukar mig om kvällarna, vilken bok! Rekommenderas för de som inte läst den.
• En taxichaufför tjänar 4000 pesos i månaden, en läkare 2000 (källa: en taxichaufför). 1 peso är cirka 2 kr. Galet!
• Enligt regeringens statistik finns 7 milj fattiga i Argentina idag, medans kyrkan och andra organisationer påstår att det finns 13 milj.  Ja, vem ska man tro på när regeringen påstår att de har en inflation på 7% när de egentligen har en på 14% ? Inte regeringen iaf.
• Paraguayer är mer eller mindre hatade här. De kommer hit som fattiga och kriminella och stora delar av maffian här är paraguansk sägs det (paraguay är bland de fattigaste och mest "problematiska" länderna i sydamerika).  
• Los chinos (kineser). Ett både hemskt och underbar uttryck bland argentinarna. Los chinos är nog i grund och botten ordet för matbutikerna som ofta ägs av kineser och som är av lite sämre standard. Men uttrycket används hej vilt till allt som är lite sämre eller idiotiskt, och det känns konstigt nog lite komiskt ibland. Samtidigt som det är hemskt, kineserna är inte direkt uppskattade här...

Nu ska jag skriva lite på vårt arbete i marknadsföringen och sen sova och ladda för morgondagens kemilektion.

Vi hörs snart igen, och ni som har skype eller ska skaffa, lägg till mig: lindellsara!

STOR KRAM!

En underbar argentinsk helg

Förra helgen var utan tvekan den bästa nånsin i Buenos Aires. Antagligen på grund utav att det var mycket romantik i luften men framförallt för att den kändes väldigt argentinsk.

Efter vår optimeringsklass på fredagen, som slutar 22.00, gick vi, jag o Olof, hem och bytte om. Svart klänning och klackskor på, det luktade tango i hela lägenheten. Vi tog taxi till La Viruta i Palermo, en milonga som erbjuder tango-, salsa- och rockklasser, tangodans (milonga) och salsaclub. Vi värmde upp med lite Quilmes, den argentinska ölen, och tapas. Sen var det dags för tangopremiären in public; på dansgolvet stod vi, så passionerat vi kunde, och dansade tango tillsammans med ett trettiotal andra argentinska par. Jämfört med de andra paren, som sååå passionerat svävade förbi på golvet var vi nog sämst på dansgolvet men tyckte själva vi var riktigt bra!! Och efteråt fick vi trots allt höra flera komplimanger; ”Ni är inte från Argentina va? Ni var sååå bra!”, så betyget godkänt blev det nog iaf. Framförallt var det himla kul och det där ska bli vår nya tradition!

Sedan på lördagen gick vi först till en mexikansk supermysig restaurang med ett gäng från skolan, därefter  tog vi en taxi till Hipólito Yrigoyen 1640, för att gå och se vår tangolärare, även olofs gitarrlärare, Federico, spela i sitt band. Vi väntade oss en konsert, men hade ingen aning om lokalen och storleken. Vi kom fram, mötte Daniel som också skulle med, och gick in. Och vilket mysställe!! Det var kombinerat ett litet café, bokhandel och lite försäljning av kläder och diverse annat. Fanns plats för 20 personer, och scenen var inte högre än 20 centimeter och inte större än 10 kvm. På scenen fanns dock en lite större sångare och fyra gitarrister, varav en var Federico. Vi var de enda utlänningarna och det lös bara argentinsk kultur om stället! Där spenderade vi tre timmar, med Quilmesölen och superbra liknande tangomusik. Låtarna handlade om kapitalism vs socialism och jag har aldrig sett en sångare med mer inlevelse någonsin tidigare! En riktig höjdarkväll!!

På söndagen gjorde vi god matsäck och åkte till parken, pluggade lite tangoteori, spelade gura och gick en långpromenad bl.a till Rosedal, en mycket fin och romantiskt rosträdgård. Och så avslutades hittills bästa helgen i Buenos Aires… !

Logistikbesök

Förra måndagen var vi på besök på Las Molinas, ett utav Argentinas störa livsmedelsföretag, med vår logistikkurs. Det började med att vår ”käre” logistiklärare Claudio Raimundo var 45 min försenad, som vanligt, men därefter väntade ett faktiskt väldigt intressant studiebesök. Vi fick se robotar, lagerhantering och ”picking” – som en stor lekplats för grabbar och gubbar.

Födelsedagsfirande

Sen kom 7 oktober, Olofs 25-årsdag. Och fyller man 25 så fyller man 25, varför inte ”fläska på” tänkte jag!? Med förvarning att han inte skulle kunna gå på sina lektioner vaknade han på morgonen med frukost på sängen utan en blekaste. Med taxi tog vi oss till Avenida de Mayo. När vi klev av såg Olof bilen direkt, en vit med ”Skydive” på bakluckan, och såg på mig med ett hoppfullt leende. Yiiiiihaaaaa! Tillsammans med fem israeler och två belgare åkte vi en timme utanför Buenos Aires till ett flygfält utanför staden Chocomus. Där väntade ett litet litet flygplan och en mindre men cool man som skulle hoppa med var och en. Olof blev andra ut och med lite nervositet men desto mer tagg åkte han iväg. 15 minuters flygtur för att komma upp i rätt höjd, 4000 meter, och sen 45 sekunders fritt fall i 220 km/h!!! Och sen seglade de ner resten. Och jag måste nog säga att jag som stod kvar på marken var nog mer nervös än Olof, trots att man kan ana en (o)rolig min på filmen från sekunden när de lämnade planet. Och ner kom en adrenalinfylld 25-åring som skrek av glädje! Nöjd och glad skulle bli ännu nöjdare och gladare. När han tagit av sig overallen och lugnat sig tog jag fram skumpa, snus och saltlakrits (skickat från svedala) och minen var klockren!  Så där satt vi, bakom ett skjul vid en äng och drack skumpa och njöt av det svensk-argentinska livet. Efter åtta timmar var vi hemma, nöjda, trötta och solbrända, med betoning på brända. Men så var det dags för middag. Återigen en surprise; middag i gamla tangokvarteren San Telmo på Gran Parrilla de la Plata. Där väntade kompisar från skolan och Daniel, oxfilé och tårta med raket och spansk födelsedagssång som fick hela restaurangen att sjunga och klappa händerna – firad, javisst!

Oktoberfest

Fredagen började med lektion och sen strosade jag och Olof omkring i Palermo, åt glass och gick på marknad; jag spanade smycken medan Olof tittade på små trä- och metallfigurer och spel – minst sagt knep och knåp för hjärnan.  På kvällen satte vi oss, tillsammans med Viktor och 117 andra partyglada utbytesstudenter och argentinare, på bussar till Córdoba, eller närmare bestämt Santa Rosa de Calamuchita i norra Argentina. Efter 10 h med högljudda puertoricaner bredvid oss var vi framme. Strålande sol, klarblå himmel, trerätters lunch. Efter lunchen kom Federico, en av organisatörerna fram om frågade om vi ville rida, för 30kr. Varför inte? Det blev en två timmars lång tur bland bergen och genom forsar, jag tog fram gamla travkunskaperna och Olof körde på nybörjartur - hur härligt och kul som helst! Vid sexsnåret bar det iväg mot Oktoberfest, i Villa del Belgrano. 14000 festivalnissar var samlade på ett område som innehöll en stor scen med uppträdande från Irland, Slovenien och Tyskland, karuseller och olika tält, chori pan och hamburgare, och såklart, öl. Där träffade vi tre tjejer från Tyskland, Holland och Finland, några från skolan bla. Klaus, Anne och Wolfgang, och sen många många sköna argentinare. Kanonkväll!

På lördag förmiddag åkte vi till La Cumbrecita som låg på 2400 meters höjd.  Det är en gammal tysk by med hus byggda som i alperna belägen vid en fors i ett supervackert kargt bergigt landskap. Där åt vi först tysk lunch och sen satte vi oss vid forsen i solen och njöt av varsin apfelstrudel (eller hur det nu stavas…) och café con leche. Det slank ner utan hinder, likaså den vackra miljön!

På kvällen var det dags igen för Oktoberfest, ännu vildare och ännu galnare!  Jag har aldrig sett så många galna och glada argentinare utklädda till de mest konstiga sakerna samlade på ett och samma ställe. Ännu bättre kanonkväll!

Nu ska jag iväg och gå på mitt Calesteniapass på gymmet; stretching och rump-, arm- och magövningar tillsammans med vältränade argentinskor.  

Cositas argentinas

• Alla parcialer är nu över och har gått galant, som sagt inte riktigt samma svårighetsgrad som i Linkan.
• Fyra veckor kvar, sedan väntar sex sluttentor och den 4e december blir det sommarlov för tre månader. Inte illa!!!
• Äntligen är värmen här på riktigt! Snö i Stockholm igår hörde jag, 25 grader här idag. Ahhh.
• Hittills har allt gått så smärtfritt men så nu var vi nog ”värda” ett litet problem: vi har hittat mögel i vårt sovrum. Uhhh. Hyresvärden kommer på fredag för att kolla, och inga pengar för november om inget saneringsföretag kommit hit, så är det bara!
• Helt otroligt att man fortfarande inte har klivit på något hundbajs. Visst är hundarna otroligt vackra… men regeln om deras avfall som finns i Sverige, var är den??
• Olof gjorde nyss den godaste köttfärssåsen någonsin med färska tomater och champinjoner.

Hasta pronto! Chau Bellos!

Viktor och Pricila.

Bulgariskan Yolita och hennes två störtsköna gruppkompisar i vår Projektledning.

Olof vid Rosträdgården.

Det argentinska nyblivna tangoparet i Rosedal, Palermoparken.

La Viruta, en såkallad Milonga där man dansar tango. Vår nya guldklimp.

Hanna och jag efter poolparty i Iguazú.

Viktor och Martinj var också blöta och taggade till tusen!!

Galna cautis (näsbjörnar) vid vattenfallen.

Freedom!!

Jag vid Devils Throut, mäktigt.

Hanna vid Devils Throut, vilken grop och vilka mängder vatten!!

Viktor och Hanna.

På konstmuseeum MALBA.

Bartender som bjöd på goda passionsfrukts- och äggdrinkar.

Middag på Las Cabritas, där man kan rita på borden. Populärt bland unga ungdomar...

Olof pluggandes i parken.

Rosario, hela ligan vid monumentet.

Daniel och Hanna.

Luke, jag, Klaus och Stefan.

Jag och Viktor vid poolen i Iguazú.

Brasiliansk show. Viktor i ljusblå skjorta, tyckte det var aningen pinsamt men innert inne njöt han.

In här åkte vi med båten, plaskblöt!!!

Santiago, Charlie och jag angående vårt blåbärs- och grisprojekt.

Klaus och Daniel.

Daniel och Jennifer.

Yolita, jag och Hanna.

Jag, Hanna och Alan, vår klasskompis i Otimeringskursen.

'